Kotkanejdens pensionärer

TERMINOLOGI OCH BEGREPP

Åldras tryggt temabildTerminologin är viktig så att man vet att man talar om samma saker. Några termer tas upp nedan, sådana som lätt leder till missförstånd.

Intressebevakning

Intressebevakning har flera betydelser:

  • bevaka en grupps (t.ex. pensionärers) intressen i samhället, på statsnivå och på kommunnivå, i framtiden också SOTE-områdesnivå;
  • bevaka sina egna intressen, t.ex. att få pension och sociala förmåner; och
  • bevaka en persons angelägenheter när personen inte kan göra det själv, t.ex. betala räkningar och motsvarande.

Dessa sidor Åldras tryggt behandlar den tredje formen ovan.

Intressebevakning kan skötas delvis också utan stöd av lag (t.ex. se efter grannens hus, hund och post under deras semesterresa), men stöd av lag behövs för de stora och viktiga sakerna. Intressebevakning är en allmän term som inte är bunden till en viss lag eller form av intressebevakning.

Det finns två lagar om personers intressebevakning då personen inte själv klarar av det:

Myndighet och rättshandlingsförmåga

Tidigare var man antingen myndig eller omyndig, ganska svartvitt. Man kunde sköta allt själv eller också ingenting. Senare har man infört mellansteg.

Nuförtiden kan man vara myndig men beordras en intressebevakare, för vissa saker eller för nästan allt. Då har man nog rätt att själv sköta sina angelägenheter men borde inte göra det, åtminstone inte allt.

Rättshandlingsförmåga betyder (lite förenklat) att man har förmågan att själv sköta sina angelägenheter så att man förstår vad man besluter och förstår inverkan av besluten.

Man kan få sin handlingsbehörighet officiellt begränsad till vissa delar men är fortfarande myndig. Det är inte helt korrekt att säga delvis myndig, men lite ditåt.

Allt detta ovan enligt lagen om förmyndarverksamhet.

För att få en möjlighet att själv besluta om skötseln med minimal inblandning av myndigheter införde man intressebevakningsfullmakt med egen lagstiftning.

Vem sköter intressebevakningen?

Krångligheten kommer speciellt här. De här sidorna måste följa lagen även om det är krångligt.

För självklara saker eller småsaker behövs inga formaliteter. Föräldrar sköter sina omyndiga barns intressebevakning, men även där finns det nuförtiden begränsningar (t.ex. inte ensam). Vem som helst kan sköta grannens katt eller hus under semesterresan.

Lagen om förmyndarverksamhet

Förmyndarverksamhet
intressebevakare

Den som sköter intressebevakning under denna lag är intressebevakare och utses av domstol eller Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB, tidigare magistraten som har fusionerats). Den tidigare termen förmyndare har ersatts med termen intressebevakare.

Intressebevakare kunde gärna ha reserverats som en allmän term, en som sköter någon annans intressen antingen direkt under lagen (t.ex. förälder för sina barn, en som är fullmäktig under lagen om intressebevakningsfullmakt, eller den tidigare förmyndaren som nu tituleras intressebevakare). Nu kan man inte använda inte använda intressebevakare som en allmän term.

Lagen om intressebevakningsfullmakt

Fullmakt
fullmäktig

Den som ger en sådan fullmakt kallas fullmaktsgivare i lagen. Den som sköter intressebevakning under denna lag är fullmäktig, inte intressebevakare, inte heller befullmäktigad (somliga personer använder nog den termen). Fullmäktig och befullmäktigad är egentligen också allmänna termer för någon som har fått en fullmakt av något slag.

På grund av terminologisvårigheterna använder dessa sidor mest uttrycken intressebevakningsfullmakt och intressebevakare under förmynderskapslagen för att särskilja mellan de två metoderna, kanske något ologiskt men avsett att minimera missförstånd.

Juridisk term eller allmän term?

Det finns behov att använda en allmän term för den person som sköter intressebevakning, oberoende av lag eller utan laga stöd. Ordet intressebevakare vore lämpligt, men eftersom ordet är en juridisk term i lagen om förmyndarverksamhet blir det ännu mera rådd när ordet används i båda betydelserna. Och det används.

Intressebevakningsfullmakt i kraft

Enligt lagen träder en intressebevakningsfullmakt i kraft när MDB fastställer den.

Somliga personer använder också andra termer, t.ex. registrering. Detta har lett till missförstånd så att människor tror att den förs till MDB för registrering genast när den är gjord, innan den träder i kraft. Så är inte fallet. Fullmakten bevaras privat innan den tillsammans med ett läkarintyg förs till MDB för fastställande. 

MDB registrerar nog många fullmakter. Detta görs i samband med fastställadet men endast om fullmakten innehåller fullmakt för ekonomiska saker (nästan alla är sådana).

Vård och omvårdnad

Vård betyder i detta sammanhang medicinsk vård, läkemedel, terapi, operationer och annat motsvarande, och detta regleras i lag, speciellt patientlagen. På finska hoito. Detta till skillnad från omvårdnad eller omsorg som i detta sammanhang betyder boende, mat, sysselsättning och annat motsvarande. På finska hoiva. Omvårdnad / hoiva är inte reglerade i lag. Var noga med dessa begrepp, det förekommer en hel del rådd, speciellt skillnaden mellan vård och omvårdnad.

Det blir rådd om man använder ordet vård både som juridisk term för medicinsk vård under patientlagen och som allmän term för både medicinsk vård och allmän vård och / eller omsorg / omvårdnad av vilket slag det vara må.

Vårddirektiv

Vårddirektiv för
medicinsk vård

Dessa sidor använder termen vårddirektiv för den viljeyttring som patienten ger angående sin vård, alltså medicinsk vård. Statsrådets svenska språknämnd har år 2018 tagit ställning till termen vårddirektiv.

Begreppet vårddirektiv har skapats i patientlagen (17.8.1992/785) som på finska använder termen hoitotahto, ordagrant översatt vårdvilja. Samma lag på svenska har ingen direkt term utan lagen använder allmänna termer.

Lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (KANTA) använder termen livstestamente för det som här kallas vårddirektiv, men detta endast i en lista med saker som kan tas med i OmaKanta.

Termen livstestamente kan ha tagits i bruk med den uppfattningen att ett vårddirektiv endast gäller livets slutskede. Så är inte fallet, se nedan (Olika ändamål ...).

Sverige och Danmark använder termen livstestamente i betydelsen att neka livsförlängande vård i livets slutskede. I Sverige används också termerna vårddirektiv, livsslutsdirektiv, viljeyttring, framtidskontrakt. I engelsk litteratur hittar man t.ex. termen living will, också den mest för att neka livförlängande vård i livets slutskede. Annan terminologi finns också. Både terminologi och lagstiftning varierar från land till land och från delstat till delstat. 

Modeller för skriftlig vårddirektiv använder ibland också andra termer, t.ex. på finska hoitotestamentti, på svenska vårdtestamente. Ingendera förekommer i lagstiftning. Valvira använder vårdvilja och vårdtestamente i samma artikel. Det verkar som om somliga hittar på egna termer vilket är olämpligt om man talar om saker som behandlas i lag med klar terminologi.

Terminologin på svenska kan med skäl anses vara stabil eftersom Statsrådets svenska språknämnd rekommenderar termen och social- och hälsoministeriet använder termen i åtminstone två lagförslag. Termen kan anses vara bättre än den finska termen hoitotahto. Äldre dokument kan fortsätta med tidigare terminologi.

Olika ändamål för vårddirektiv

Inte bara livets slutskede

Enligt patientlagen kan ett vårddirektiv uppgöras i olika skeden i livet. Tre exempel:

  • vårddirektiv för viss vård som planeras i förhand, t.ex. operationer, längre medicinbehandlingar, förlossning;
  • psykiatriskt vårddirektiv; och
  • vårddirektiv för livets slutskede.

Dessa sidor behandlar endast vårddirektiv för livets slutskede.

Det är kutym att den blivande modern och vårdpersonalen gör upp en plan för förlossningen, antingen skriftligt eller muntligt. En sådan förlossningsplan är rätt tydligt också ett vårddirektiv enligt patientlagen. Motsvarande planer görs upp för andra vårdbehandlingar, oftast i tätt samarbete med vårdpersonalen vilket ju är utmärkt.

Ett psykiatriskt vårddirektiv har tagits i bruk i flera sjukvårdsdistrikt, se här (sidan 14) och här. Också ett psykiatrisk vårddirektiv görs vanligen upp i samarbete med vårdpersonalen.

Vårddirektivet för livets slutskede är det ändamål som beskrivs på dessa sidor Åldras tryggt.

Termen livstestamente är inte är lämplig för ett vårddirektiv för förlossning och psykiatriskt vårddirektiv.

Omvårdnadsvilja

Omvårdnadsvilja för boende, mat, sysselsättning, osv

Det finns ingen allmänt använd term för ett papper där en person ger både bindande instruktioner och önskemål gällande omvårdnad eller omsorg (på finska hoiva), varken på finska eller svenska. Det finns inte heller lagstiftning för sådana ändamål. Dessa sidor använder tillsvidare termen omvårdnadsvilja.

Lagförslaget sommaren 2018 (klient- och patientlagen) innehåller inte heller nånting om en separat omvårdnadsvilja, vilket betyder att en omvårdnadsvilja (som ofta innehåller bindande direktiv, t.ex. bestämmelser om omvårdnadsplats och omvårdnadskvalitet, båda med egenfinansiering efter behov) inte har laga stöd för t.ex. bindande direktiv). Den kommande klient- och patientlagen kunde gärna innehålla bestämmelser om ett omvårdnadsdirektiv.

Testamente

Testamente
saker efter
döden

Ordet testamente i så gott som alla språk betyder bestämmelser om saker (närmast egendomsfördelning) efter döden, medan ett vårddirektiv bestämmer om saker innan döden. Termen testamente har använts i juridiken i denna betydelse över 2000 år.

Testamente och överhuvudtaget arvsrätt regleras i ärvdabalken.

Digitestamente

Dessa sidor använder termen Digitestamente för ett (eller en samling med flera) dokument som bestämmer vad som skall göras med personens digitala närvaro i internet (e-post, facebook, osv.) och andra digitala saker (telefon, dator, fotosamlingar osv.) när personen inte mer själv kan använda dem eller bestämma om dem, eller har dött. Detta är en rätt ny sak som inte ännu har stabiliserats, varken till innehåll eller terminologi.

Tillsvidare använder dessa sidor termen digitestamente med den motiveringen att sakerna också gäller situationen efter döden.

Det finns ingen lagstiftning som direkt gäller digitestamente.

Bankarrangemang

Termen används på dessa sidor för hur en person skall förbereda sina bankkonton och andra arrangemang i bankerna för att pengar skall finnas också när förhållandena ändras, t.ex. om personen mister sin förmåga att sköta sina egna saker eller dör. I sådana ändringssituationer skall man inte behöva ordna om arrangemangen, det finns mycket annat att tänka på.

3.3.2021