Kotkanejdens pensionärer

BESLUT OM VÅRD

Åldras tryggt temabildVård betyder i detta sammanhang medicinsk vård, läkemedel, terapi, operation eller motsvarande. Boende, mat, klädsel, sysselsättningar osv. är omvårdnad och sköts inte av medicinsk vårdpersonal.

Vårdbeslut

Vårdbesluten (alltså medicinsk vård) görs i princip enligt patientlagen i följande ordning:

  1. patienten själv muntligt;
  2. patienten själv i sitt vårddirektiv; eller
  3. vårdpersonal efter att ha hört någon anhörig.

Enligt patientlagen besluter patienten själv om vård. Det går till så att vårdpersonalen föreslår den vård eller de vårdalternativ de anser lämpligast och patienten antingen godkänner förslaget eller nekar. Detta sker normalt muntligt vid vårdtillfället. Om patienten nekar bör vårdpersonalen förhandla med patienten tills de kommer till en överenskommelse. Tvångsvård mot patientens vilja får användas endast enligt bestämmelser i lag.

Om patienten inte är i stånd att göra detta kommer ett på förhand uppgjort vårddirektiv i stället. Detta vårddirektiv kan vara skriftlig eller muntlig, dikterat och arkiverat i patientens journal. Vårdpersonalen är skyldig att följa ett sådant vårdirektiv. Eftersom vårddirektivet inte har stabiliserats som en normal del av vården har olika läkare något olika sätt att följa vårddirektivet.

Om inget på förhand uppgjort vårddirektiv finns bör vårdpersonalen höra anhöriga om vad patienten troligen själv skulle ha sagt, inte vad de anhöriga anser. Sedan besluter vårdpersonalen, inte de anhöriga. Vård mot patientens vilja (tvångsvård) får endast ge som stadgats i lagstiftning.

Detta ovanstående följer patientlagens bestämmelser som verkar klara. Varken vårdbeslutsprocessen eller vårddirektivet har genomförts konsekvent i sjukvården trots att lagen har varit i kraft i över ett kvartssekel. Olika läkare och olika vårdplatser har sin egen kutym som kan avvika från patientlagens bestämmelser tolkade som ovan, speciellt så att vårddiretivet åsidosättes eller också patientens rätt att besluta om vård åsidosättes.

Patienten har nog rätt att göra vissa bindande beslut, t.ex. om vårdplats och läkare, och i vissa fall tillkommer tilläggskostnader. Dessa valmöjligheter kommer att utökas i den pägående SOTE-reformen.

Ett sammadrag av de synpunkter som framkommit under beredningen och presentation av dessa sidor finns här.

Vårddirektiv

Vårddirektivet är klart det svåraste dokumentet av de som behandlas på dessa sidor. Varken dokumentets innehåll eller dess behandling i vårdorganisationerna har stabiliserats trots att patientlagen har varit i kraft i över ett kvartssekel. Vårddirektivet har mycket att göra med livsåskådning, åsikter, känslor och annat.

Ett på förhand uppgjort vårddirektiv har vanligen tre klara mål:

  • ett liv värt att leva;
  • minskat lidande; och
  • en värdig död.

Om vårddirektivet inte anses tillräckligt eller klart bör enligt patientlagen anhöriga eller vårdnadshavare höras om vad patienten troligen själv skulle ha sagt och sedan besluter vårdpersonalen, inte de anhöriga. Patienten kan i sitt vårddirektiv bestämma vem som skall höras, t.ex. vissa anhöriga eller den fullmäktige enligt intressebevakningsfullmakten.

Patienten ger normalt den / de anhörigas namn då patienten skrivs in i sjukhuset eller annan vårdplats. Dessa namn bör för klarhetens skull överensstämma med vårddirektivet och gärna också med intressebevakningsfullmakten.

Vårddirektivet skall vara användbar överallt i Finland, speciellt för akutvård.

kort och klar,
endast medicinsk
vård

Akutvårdspersonalen har inte tid att läsa långa dokument. Tiden är sekunder eller högst någon minut. Därför bör dokumentet vara kort, klart och innehålla endast instruktioner för den medicinska vården. Om dokumentet innehåller mycket annat (t.ex. omvårdnadssaker som mat och andra liknande preferenser) kan läkaren i fall av tidsbrist åsidosätta hela dokumentet. Vårddirektivet är baserad på patientlagen och gäller enbart medicinsk vård, inte omvårdnad.

Situationen är en annan i långtidsvård, speciellt om patienten är minnessjuk. Då kan dokumentet vara längre. Men samma dokument skall gälla också i akutvård. En person i långtidsvård flyttas ofta till akutvård för en allvarlig sjukdom eller olycka. Det är bättre att inkludera omvårdnadssaker i en separat omvårdnadsvilja, speciellt därför att vårddirektivet har sin bas i patientlagen, den gäller endast medicinsk vård och bevaras i den medicinska patientjournalen som omvårdnadspersonalen inte har tillgång till utan fullmakt.

Tillkännage vårddirektiv

Tillsvidare finns det inget klart system för att tillkännage ett vårdirektiv. Det tillkommer patienten själv eller de anhöriga att se till att varje vårdplats och varje läkare får vårddirektivet då det behövs. Varje gång.

Kanta-databasen har ett användargränssnitt OmaKanta genom vilket patienten kan ge vissa beslut om vård, t.ex. vårddirektiv. Alla publika sjukvårdsdistrikt och så gott som alla privata sjukvårdsföretag är nog anslutna till Kanta-databasen men de lokala datasystemen i sjukhusdistrikten visar oftast inte patientens beslut.

Vårdkostnader

Medicinsk vård är kraftigt subventionerad. För vård i den publika sektorn betalar patienten normalt endast en liten dagsavgift oberoende av de verkliga kostnaderna.

Beslut att betala
vårdkostnader är
intressebevakning

Vissa vårdalternativ kan medföra ökade kostnader. Om patienten själv inte mer klarar av att sköta sina angelägenheter bör den person som sköter intressebevakningen kontaktas så att vårdpersonalen får en förbindelse att vården betalas.

Vårdplats och vårdpersonal

Övervakning att vårddirektivet följs är intressebevakning

I framtiden får vi allt mer möjligheter att själva välja vårdplats (sjukhus) och / eller vårdpersonal (läkare). Också sådant kan tas med i ett vårddirektiv. Den person som sköter intressebevakningen bör överse att detta val tas i beaktande. Också sådana beslut är bindande för vårdpersonalen och personen som sköter intressebevakningen.

Koordinering med intressebevakning

Vårddirektivet bör koordineras med intressebevakning, antingen med intressebevakningsfullmakten eller med intressebevakaren utsedd under lagen om förmyndarverksamhet. Både den fullmäktige och Intressebevakaren bör ha vårddirektivet.

3.3.2021