Kotkanejdens pensionärer

VÅRDDIREKTIV

Åldras tryggt temabildAllmänt

Dessa sidor innehåller information om vårddirektiv som den nuvarande situationen är. Lagändringar är pågående, men resultatet är inte klart. Vårddirektivet kallas också vårdvilja, vårdtestamente eller livstestamente men kommer att heta vårddirektiv i fortsättningen.

Ett vårddirektiv är en persons viljeförklaring enligt patientlagen om hurudan medicinsk vård han eller hon vill ha eller vill förbjuda. Detta gäller alla skeden av livet, se terminologi. De vårddirektiv som beskrivs på dessa sidor Åldras tryggt gäller närmast livets slutskede.

Läkaren
föreslår
patienten
godkänner
eller nekar

Du har rätt att godkänna eller vägra den vård som sjukvårdssystemet erbjuder men har inte rätt att kräva specifik sjukvård. Vårddirektivet kan nog innehålla önskan om sjukvård.

En patient har rätt att göra andra beslut om vården, t.ex. val av vårdplats och vårdpersonal. Sådana valmöjligheter kommer troligen att öka med den pågående SOTU-reformen. Sådana beslut bör tas med i vårddirektivet.

Fundera över dina sjukdomar och vad du önskar. Ett vårddirektiv för livets slutskede gäller oftast vård som man avsäger sig.

I vilket skede vill du inte längre bli behandlad med vård som förlänger livet? Om du absolut inte vill att livet förlängs då du varken känner dina anhöriga eller kan äta själv så skall du skriva det i ditt vårddirektiv. Det läkarens uppgift att se till att ditt vårddirektiv respekteras. Diskutera saken med dina anhöriga, det kan visa sig att ni har helt olika åsikter. Din åskt gäller.

Gör det klart att du förstår följderna av dina beslut

Vårdpersonalen kan i vissa fall ignorera vårddirektivet om de anser att vårddirektivet inte är klart i detta hänseende. Ett vårddirektiv i blankettform med enbard några krux i rutor är klart mindre trovärdig än ett textbaserat vårddirektiv där du förklarar bakgrunden till dina beslut och gränsdragningar. Vårdpersonalen vill också ha sin egen rättssäkerhet tryggad så att de inte åtalas för vårdfel. Se också nedan.

Notera att vårddirektivet inte skall innehålla omvårdnadsdirektiv såsom boende, mat, sysselsättning osv. Vårddirektivet är baserat på patientlagen som gäller medicinsk vård och inte omvårdnad. Omvårdnadspersonal har normalt inte tillgång till medicinska dokument som vårddiirektiv. Omvårdnadsdirektiv borde sättas i ett eget dokument.

Vårddirektivet kan innehålla beslut om vem som kan höras eller göra klargörande beslut om vård, och vem som har rätt att få information om personens hälsotillstånd. Sådana beslut skall vara koordinerade med uppgifterna om närstående i patientjournalerna.

Vårddirektivet deponeras i patientjournalen, alltså patientdokument och / eller i databasen Kanta via användargränssnittet Omakanta. Men det finns tyvärr ännu inget säkert sätt att få vårddirektivet till vårdtillfället. Det skall man sköta antingen själv eller anhöriga sköter.

Formen

Inga formella krav

Patientlagen ställer inga krav på formen för vårddirektivet. Det kan vara skriftligt eller muntligt, bevittnat eller inte, det kan yttras vid vårdtillfället eller på förhand. Vårdpersonalen måste dock försäkra sig om att det är giltigt och rätt förstått. Av denna orsak är det utan vidare bäst att göra ett förhandsvårddirektiv skriftligt och antingen bevittnat eller bekräftat av vårdpersonalen. Ett vårddirektiv vid vårdtillfället är normalt muntligt och personen kan komplettera eller ändra ett skriftligt förhandsvårddirektiv. Vårdpersonalen bör normalt skriva ned ändringen, i all synnerhet om det är en ändring av det skriftliga förhandsvårddirektivet.

Prioritet

Muntlig vilja vid
vårdtillfället först,
sedan skriven,
sist anhöriga

Sjukvårdspersonalen bör följa vårddirektivet även om t.ex. de anhöriga är av annan åsikt. Patientens uttryckta vilja vid vårdtillfället gäller och har högre prioritet än ett på förhand uttryckt vårddirektiv. Detta gäller under förutsättning att patienten bedöms förstå vårdsituationen och alternativen.

Vårdpersonal kan anse att de t.ex. i brådskande vård inte behöver beakta vårdirektivet. Patientlagen föreskriver dock i §8 Brådskande vård att "Har patienten tidigare på ett giltigt sätt uttryckt sin bestämda vilja i fråga om vården, får han dock inte ges vård som strider mot hans viljeförklaring." Detta förutsätter i praktiken att personen har sett till att vårddirektivet finns tillgängligt och är trovärdigt.

Konflikt med läkaretik

Ett vårddirektiv som klart säger att sådan vård inte får ges som förlänger livet kan vara i konflikt med normal läkaretik. Patientlagen förutsätter att vårddirektivet då skall följas. Också sunt förnuft säger att ett vårddirektiv som inte följs är helt onödigt. Men detta är inte ännu klart genomfört överallt. 

Ambulanspersonal och motsvarande behöver inte ta reda på vårddirektivet, men däremot akutvården på sjukhus nog.

Innehåll

Vårddirektivet innehåller oftast begränsningar av sjukvården så att den inte förlänger ett liv som personen inte anser vara värt att leva. Utan ett giltigt vårddirektiv med sådana begränsningar bör sjukvården normalt ge vård som förlänger livet med ganska ringa hänsyn till livskvalitet. Olika läkare kan ha olika åsikter.

Eller, om du önskar att alla infektioner skall skötas och livet förlängas fast att du är sängbunden och inte längre kommunicerar, skriv även det i ditt vårddirektiv. Här finns inget rätt och fel.

Vårddirektivet skall vara

  • giltigt utan tolkningsbehov;
  • så kort och koncist att akutvårdspersonal hinner läsa det; och
  • klart, tydligt och tillämpbart.

Vårddirektivet skall vara så detaljerad att vårdpersonalen inte skall behöva tolka den alltför mycket, men å andra sidan kan alla framtida problemställningar inte komma med.

Ett textbaserat vårddirektiv kan innehålla alla eller en del av följande helheter (lite svårt med en färdig blankett):

  1. En förklaring att vårddirektivet är personens vilja gällande vård enligt patientlagen.
  2. Eventuellt en bestämmelse om att vårddirektivet träder i kraft genast utan begränsningar men att personens vilja vid vårdtillfällen har högre prioritet (detta kan anses vara onödigt eftersom det redan finns i lagen).
  3. En bestämmelse vem / vilka som är den / de närmaste anhöriga eller annan motsvarande person med rätt att ge sin åsikt om vårddirektivet behöver preciseras. Bestämmelsen borde vara koordinerade med de närmaste anhöriga som registreras i patientjournalen. Denna person (personerna) kan vara den / de fullmäktige i intressebevakningsfullmakten.
  4. En förklaring om kriterier för ett liv som är värt att leva, och kriterier för situationer etc. som gör att livet inte mera är värt att leva. Detta skall helst gälla både fysisk och psykisk kapacitet.
  5. En bestämmelse att personen kan deklarera att livslusten har tagit slut. Då tillåtes inte livsförlängande vård även om terminalvården ännu är ifrågasatt.
  6. Bestämmelse om att livsförlängande vård (ofta antibiotika för infektioner eller intensivvård men också slangmatning och motsvarande) inte skall ges om kriterier för liv värt att leva inte mer uppfylls.
  7. Önskemålet hur terminalvård skulle ordnas: på anstalt / sjukhus eller primärt i hemmet, och om de anhöriga skall / inte skall delta i terminalvård som ordnas i hemmet.
  8. Bestämmelser specifika för vissa sjukdomsgrupper (närmast då personen redan är långvarigt sjuk).

Exempel på skrivet vårddirektiv

Det finns ett antal olika exempel på internet, inkluderande dessa sidor. Huvudalternativen är:

  • blankett; och
  • textdokument.

Blankettmodellerna har vissa alternativ som man kan välja och kruxa för. Den som vill ha ett snabbt och enkelt dokument hänvisas till blankettalternativen. Blanketterna är normalt korta, standardiserade och svåra att personifiera, men det finns exempel på blanketter med upp till 20 sidor.

Ett gott vårddirektiv är mer specifik än normal vård, och en kort blankett kanske är onödig om den inte klart avviker från normal vård.

Textdokument är mer utförliga och personliga. I dem kan man själv skriva in sådana saker som man vill ha med, i den form och den betydelse som man själv vill. Textdokumenten kräver mycket mer arbete och övervägande. Textdokument rekommenderas för dem som anser att livet är lite mer nyanserat än några krux på en blankett. Med ett textdokument får man med alla sådana saker som man vill. Också textdokumenten är korta, en eller två sidor.

Många modeller på vårddirektiv som finns på nätet är blanketter. THL, Duodecim (läkarnas vetenskapliga förening) och dessa sidor Åldras tryggt använder textdokument. De är inte avsedda att vara modeller utan bör ändras för varje person.

De flesta källor har endast ett alternativ för vårddirektiv. Undantagen är Duodecim och Åldras tryggt som har flera eftersom vi människor är olika.

Annat än medicinsk vård

Vårddirektivet är ett dokument för hälso- och sjukvård. Det finns stränga sekretessbestämmelser om vilka personer som får ta del av dokument gällande hälso- och sjukvård, normalt endast läkare och sjuksköterskor som behandlar personen i fråga. Det är sannolikt att omvårdnadspersonal och annan personal inom socialvården inte får tillgång till vårddirektivet. Därför bör man inte skriva in annat än hälsosaker i ett vårddirektiv.

En del av vårddirektivmodellerna på nätet tar med omvårdnadssaker såsom mat, boende osv. Detta kan leda till att läkaren i en brådskande situation åsidosätter hela pappret eftersom patientlagen inte gäller omvårdnad.

Somliga vårddirektivdokument innehåller förbud att använda den avlidna kroppen för organtransplation och / eller vetenskaplig forskning. Också dessa förlänger dokumentet. Sådana förbud kan med fördel vara separata, det finns en plats för detta i Kanta-databasen.

Läkarintyg

Den som vill kan bifoga ett läkarintyg till sitt vårddirektiv. Det kan behövas om någon vill förklara vårddirektivet ogiltigt på grund av att personen inte förstod vad det var frågan om. Det är svårt att få in ett sådant dokument på databasen Kanta.

Trovärdighet

Vårdpersonalen har rätt att bedöma om ett vårddirektiv är trovärdigt. Ett läkarintyg ökar trovärdigheten klart. Ett textbaserat vårddirektiv kan anses mer trovärdig än en blankett med några krux. Et bevittnad vårddirektiv är normalt mer trovärdigt.

Klargörande beslut

Vårddirektivet kan innehålla beslut om vilken eller vilka andra personer som har rätt att höras, besluta eller ge sin åsikt om vården. Sådana beslut kan gälla t.ex. vårdplats och / eller vårdpersonal, eller om vårdalternativ.

Då en patient skrivs in i ett sjukhus ger patienten normalt namnet på anhöriga som kontaktas vid behov. Det är skäl att se till att de anhöriga och den anhöriga som finns i vårddirektivet är samma person eller personer, och samma i olika vårdplatser.

Rätt att få information

Vårddirektivet kan innehålla beslut om vem som har rätt att få information om personens hälsotillstånd, i vilken grad och i vilken form (muntlig redogörelse, rätt att se patientjournalen, mm.).

Omakanta

FPA upprätthåller enligt lag databasen Kanta, en jättestor databas for både social- och hälsoinformation. Databasen har ett användargränssnitt Omakanta genom vilket patienten kan skriva in t.ex. ett vårddirektiv samt se sin egen hälsoinformation, förutsatt att vårdplatsen har skrivit in den. Också e-recept finns där. Kanta är under omarbetning inklusive ny lagstiftning.

3.3.2021